Dagens spaningar

Aftale med Khan Academy

Basidia är en förening som med stöd av Ministeriet for børn og undervisning verkar för att ta fram och tillgängliggöra öppna digitala lärresurser som kan användas fritt i den danska skolan. Syftet är att skapa ramar och system som skapar bättre förutsättningar att utnyttja den digitala utvecklingens och kunskapsdelningens möjligheter i undervisningen.

Nu har Basidia tecknat ett avtal med Khan Academy som går ut på att översätta så mycket som möjligt av filmerna till danska. I september kommer man att lansera en plattform med kompletterande artiklar, verktyg och andra resurser.

Michael Fullan on What Doesn’t Work in School Reform

Michael Fullan, professor emeritus vid Ontario Institute for Studies in Education på University of Toronto, har under många år forskat kring ledarskap och skolans förändring. I den här videon ger han på drygt fem minuter sin bild av vilka strategier som fungerar respektive inte förändrar när man vill åstadkomma reformer i utbildningssystemet.

En nomads vandring i nutidens digitala lärande- och bibliotekslandskap

Cecilia Bengtsson, är utvecklingsledare på Regionbibliotek Stockholm och var tidigare skolbibliotekssamordnare på Ekerö. I den här artikeln på Rhizomagisk resonerar hon kring  lärande ur ett digitalt perspektiv och skolbibliotekets roll med utgångspunkt i de franska filosoferna Gilles Delueze och Félix Guattaris tänkande kring nomadologi och rhizomatiskt lärande.

Connected Test-Taking: Is It Cheating?

Ann S. Michaelsen undrar i Powerful Learning Practice om det verkligen handlar om fusk när elever kopplar upp sig mot Internet när de skriver prov. Samhället förändras och dagens nyckelkompetenser är inte nödvändigtvis desamma som gårdagens. Vad bör proven egentligen kontrollera?

UNESCO presenterar forskning om mobilt lärande

I veckans inlägg på Omvärldsbloggen ger jag en kort inblick i UNESCO:s satsning på att under fem veckor publicera en serie working papers om forskning och erfarenheter av mobilt lärande i hela världen. Här belyser man en rad olika satsningar på mobilt lärande, resonerar kring vilka konsekvenser den pedagogiska mobilanvändningen får för nationella it-policies och ger exempel på hur teknikutvecklingen kan stödja lärarens lärande och yrkesutveckling.

Learning Analytics: Lots of Education Data… Now What?

Vart är lärandeanalytiken egentligen på väg? Kommer det att öppnas nya möjligheter för lärare att utveckla sina elevers lärande eller kommer de gamla arbetssätten och mätningarna att cementeras? Audrey Watters funderar på Hack Education efter konferensen Learning Analytics and Knowledge i Vancouver tidigare i veckan.

När egot tar examen

Ana Udovic ställer i DN frågan om barn och ungdomar fostras till narcissism och individualism i skolan när de ska lära entreprenörskap, “ta-sig-församhet” och skapa sina egna varumärken. Hur påverkar det ungdomarna och vad innebär det för samhället? Vad säger forskningen och vad menar lärare och skolledare?

Skolbibliotek: juridisk vägledning

Skolverkets jurister har tagit fram en tre sidor kort pdf som reder ut begreppen kring den nya skollagens krav på att elever ska ha tillgång till skolbibliotek.

SETT: Daniel Barker om hur han flippade!

Johanna & Judit bloggar ger en inblick i hur Daniel Barker, gymnasielärare i matematik och fysik på Norra Real i Stockholm, arbetar med flipped classroom i sin undervisning. Genomgångarna sköter eleverna själva hemma med hjälp av youtube-filmer. Lektionstiden kan istället ägnas åt att möta eleverna, svara på frågor och att guida dem när de arbetar. Läraren blir en vägledare och inte en kunskapsförmedlare.

Learning in a book-poor, mobile-rich world

UNESCO har tagit fram en serie skrifter som beskriver och analyserar framväxten av mobilt lärande över hela världen. Med hjälp av den snabba tekniska utvecklingen går det att skapa lärmiljöer inom en stor mängd områden, alltifrån lärares kompetensutveckling i Moçambique till amerikanska gymnasieelevers förståelse av ekosystemen kring Stora sjöarna.

Vem styr skolan?

Det nationella ledarskapet för den svenska skolan präglas av pragmatism och effektivitet, konstaterar Skolvärlden. Men är det ledarskap? Och var finns visionerna? Lärare, skolledare och forskare ger i artikeln sina perspektiv på saken.

Sociala medier i skolan – en gränslös utmaning

Origo samtalar med Piteås kommundoktorand Niclas Ekberg om hans avhandling Lärares möten med sociala medier – applikationer i behov av explikationer som han disputerade på 16 mars.

“Lärarutbildningen behöver ta ett steg framåt, inte gå femtio år tillbaka!”

Catarina Player-Koros avhandling, som läggs fram på Göteborgs universitet på fredag,  visar att lärarutbildningens undervisning av blivande lärare i matematik reproducerar traditionella lärandediskyrser och skapar traditionella lärare. Beror matematikens misslyckande i den svenska skolan kanske snarare på traditionell undervisning än “flummig”, progressiv sådan?

Elevers engelskaintresse tas inte tillvara

P4 Västernorrland lyfter i det här korta reportaget fram att skolan nog aldrig haft ett bättre läge när det gäller att lära elever engelska. Många ungdomar tillbringar större delen av sin vakna fritid på internet, och där är  engelska är basspråket oavsett om det handlar om datorspel, chat eller film. Skolan är dock dålig på att ta tillvara på det här intresset, menar Mats Deutschmann, docent i engelsk didaktik med inriktning e-learning på Umeå universitet.

Ge skolbiblioteken resurser att utvecklas!

Ge Skolverket ansvar för skolbiblioteksområdet och finansiella muskler aed det övergripande syftet att öka elevernas tillgång till kvalitativa skolbibliotek.Solbiblioteken utveckling och organisering är avgörande för utvecklingen av barns och ungas läsande och skrivande, deras kunskapsorientering och Sveriges framtid, säger Madeleine Hjort, Nationella skolbiblioteksgruppens ordförande, i Pedagogiska magasinet.

Texting 1, 2, 3: Schools Test ‘Bring Your Own Technology’ Programs

Time Techland skriver om den växande trenden i amerikanska skolor att elever ska ta med egna datorer, smartphones mm till skolan. Här finns det en rad fördelar att hämta, eftersom eleverna använder teknik som de redan är vana vid. Men vad händer med de elever som inte har tillgång till modern teknik hemma? Blir de stigmatiserade? Hur ska problemen lösas?

Öppen kurs om mobilt lärande

Alastair Creelman skriver kort i Flexspan om den öppna kursen MobiMOOC 2012. Den arrangeras under tre veckor i september och gör det möjligt att utforska möjligheterna med mobilt lärande tillsammans med lärare från hela världen.

Apps and downs - added value through mobile learning?

Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek på Lunds universitet har inlett ett projekt tillsammans med fakultetens institutioner, där iPads ska delas ut till studenter på vissa kurser från och med i höst. Projektet kommer att rapporteras under höstterminen 2013.

Fuldkorn og englehop på skoleskemaet

Berlingske Tidende skriver om ett nytt projekt på Forskningscenter OPUS på Köpenhamns universitet som ska undersöka sambandet mellan mat, fysisk aktivitet & elevers lärförmåga i skolan. 30 000 elever i 1 300 klasser har bjudits in att delta.

Hvad skal vi kunne i fremtiden?

Folketingsmedlemmen Marianne Jelved, Radikale Venstre, skriver på sin blogg om behovet av att på allvar diskutera dagens och morgondagens utmaningar för det danska skolsystemet. Vad behöver eleverna lära sig för att klara sig i samhället?

What Tech in Schools Really Looks Like

Audrey Watters skriver i The Digital Shift om de växande tekniska och pedagogiska klyftorna bland skolorna i USA. Framtiden är redan här, men den är väldigt ojämnt fördelad…

The Quantified Self and Learning Analytics

Audrey Watters funderar i sin blogg Hack Education på hur lärandeanalytik kan förenas med självreflektion och personlig utveckling.

Beyond the Teachers’ Lounge: The Emerging Connection Gap

Läraren Mary Beth Hertz undrar i Edutopia vad den växande “sociala nätverks-klyftan” bland lärare kan komma att innebära i skolan. Ett tyst men växande problem, såväl i Sverige som i USA.

Reinventing Education To Teach Creativity And Entrepreneurship

I Co.Exist konstateras att dagens elever inte längre behöver lära sig fakta utantill. Däremot behöver de lärare som kan hjälpa dem att förstå och att lösa problem. En del skolor i USA försöker hantera detta på konstruktiva sätt - men de flesta fortsätter som tidigare och fokuserar på standardiserade prov och mätbar kunskap.

Insights From the Youngest Minds

New York Times samtalar med Elizabeth S. Spelke, psykologiprofessor på Harvard, om de insikter kring kunskap och lärande som hon har fått genom att studera spädbarn.

Economy Puts Value Of Liberal Arts Under Scrutiny

NPR Morning Edition besöker Wellesley College och funderar på hur man värderar värdet och nyttan med liberal arts college och bildning i tider av ekonomiska problem och behov av besparingar.

iPadsomkostninger overrasker kommune

DR P4 Østjylland rapporterar kort om hur åttamiljonerssatsningen på ipads till alla elever och lärare i jylländska kommunen Odder drabbats hårt av reparationskostnader. Hittills har 100 av totalt 2600 ipads fått repareras på grund av skärmskador, vilket innebär en extrakostnad på runt 100 000 danska kronor.

What Is the Role of Libraries in the Age of E-Books and Digital Information?

På amerikanska tv-kanalen PBS webbplats MediaShift funderas på vilken roll biblioteken kan komma att spela i en tid som alltmer präglas av eböcker och digital information.

I oktober och november arrangerar nätverket Dela! en seminarieserie under rubriken “Öppna digitala lärresurser - en del av dagens undervisning”. 13 oktober hölls det första seminariet på webben, och här diskuterades öppna lärresurser ur ett mer allmänt perspektiv. De ändrade produktionsvillkoren för läromedel och lärresurser, upphovsrätt samt behovet av en genomtänkt pedagogisk strategi hörde till de frågor och problemställningar som lyftes fram.

En transkribering av samtalet finns som pdf.

Nu på måndag, 31 oktober, blir det en paneldiskussion 14.00-15.00 på Skolforums stora scen som jag kommer att moderera. Här kommer vi att fästa blicken på användningen av digitala lärresurser i undervisningen:

Är det tillgången till digitala lärresurser som är viktigast, eller finns det andra frågeställningar som borde komma i förgrunden? Är det nödvändigt att reflektera kring synen på kunskap, lärande och hur undervisningen ska gå till? Är elevernas möjligheter till medskapande en avgörande fråga? Kan till exempel Wikipedia användas som en öppen digital lärresurs?

Följande personer är med i panelen:

Ann-Charlotte Keiller, IKT-utvecklare inom förskolan, Göteborgs stad
Björn Kindenberg, grundskolelärare, Stockholms stad
Karin Aaseby, gymnasielärare, Värmdö kommun
Margareta Hellström, lärarutbildare och pedagogisk konsult, KTH
Fredrik Paulsson, forskare, Umeå universitet
Mats Pertoft, riksdagsledamot, Miljöpartiet
Mikael Damberg, riksdagsledamot, Socialdemokraterna
Marie Carlsson, förlagschef för Libers skolutgivning

Paneldiskussionen kommer att streamas direkt av WestreamU på Bambuser och kan även ses i efterhand.

Använd hashtaggen #oersf11 på Twitter om du vill kommentera eller ställa frågor under paneldiskussionen!

Sent igår kväll och i natt uppmärksammades att Folkpartiet meddelat på sitt Twitter-konto att man inte längre hade tid att “sitta och bevaka denna kanal”. Det skämtades en del kring detta, och det påpekades bland annat att partiet verkade ha missat Twitters interaktiva karaktär och dess möjligheter till dialog med väljare och meningsmotståndare. I eftermiddags påpekade Folkpartiet dock att det rörde sig om ett missförstånd och nu är man igång igen.

Detta påminner mig om en artikel jag skrev i slutet av maj, ett kort tag efter att Högskolan i Borås och Borås stad arrangerat halvdagskonferensen Mötesplats Sociala Medier 2011. Artikeln hamnade dessvärre mellan stolarna, så nu passar jag på att lägga den här istället.

Samtidigt vill jag knyta an till min artikel om Ungdomsparlamentet på Gustavsbergs gymnasium G2 på Värmdö, som Kolla källan publicerade i slutet av augusti. Här är tanken att försöka öka den demokratiska delaktigheten bland eleverna genom att koppla undervisningen i samhällskunskap och svenska till det arbete som pågår i kommunfullmäktiges nämnder. Nästa steg blir att förstärka och förbättra kommunikationen mellan ungdomar och politiker genom att använda sociala medier, bland annat på Facebook och Twitter.

Här finns det alltså goda skäl att återkomma!

Politiker, forskare och kommunala tjänstemän samlades 12 maj under en halv dag på Högskolan i Borås för att diskutera hur sociala medier påverkar villkoren för politiskt arbete, opinionsbildning och medborgarinflytande. Konferensen inleddes av Matthew Barzun, tidigare amerikansk ambassadör i Sverige, som nu ansvarar för finansieringen av president Obamas återvalskampanj. Han har tidigare varit verksam  inom mediabranschen, och var en av dem som låg bakom Obamas satsning på sociala medier under presidentvalet 2008.

Historien visar att det är svårt att förutse teknik- och medieutvecklingens konsekvenser för samhället, påpekade Matthew Barzun. Därför är det viktigt att varken vara för optimistisk eller för pessimistisk när det gäller möjligheterna att förändra global politik och samhällsliv i en mer öppen och demokratisk riktning. Beslutsfattare, näringsliv och medborgare står inför en rad viktiga val som rör teknik och frihet framöver. Men ännu är det för tidigt att se vad de kommer att leda till.

Matthew Barzun CC BY SA 2.0 borasstad

Per Schlingmann, statssekreterare i Statsrådsberedningen, konstaterade för sin del att sociala medier skapar nya vägar för kommunikation och interaktion mellan medborgare och politiker. Och det ser han som en både spännande och positiv utveckling. 

Vi är på väg mot ett nytt slags mediesamhälle där traditionella massmedier inte spelar samma avgörande roll som tidigare, menade Per Schlingmann. Istället blir det enklare för dem som är politiskt intresserade att samtala, diskutera, skapa opinion och agera. Samtidigt får vi en snabbare informationsspridning och en mer öppen samtalskultur som ökar trycket på politiker och andra makthavare att förstå och hantera de nya förutsättningarna.

Kommunikationsstrategen Hampus Brynolf ansvarade för de rödgrönas arbete med sociala medier under valrörelsen 2010. Han framhöll att partierna i båda blocken generellt sett var ganska duktiga på att använda de sociala medierna i kampanjarbetet. Men de måste fortsätta följa med i den snabba utvecklingen för att kunna utnyttja de möjligheter som uppstår.

 Sociala medier är inte någon homogen kommunikationskanal, konstaterade Hampus Brynolf. Det rör sig om ett antal olika medier, och vart och ett har sina egenskaper och sina målgrupper. Därför är det viktigt att politiker och partier blir medvetna om detta och integrerar de nya sätten att kommunicera i det dagliga arbetet.

Twitter blev ett inslag i svensk politik under valarbetet förra året och börjar nu långsamt etablera sig. Marie Grusell, lektor vid Institutionen för journalistik och media på Göteborgs universitet, följde hur partierna gick tillväga. Hennes slutsats är att de fortfarande i hög grad har ett massmedialt synsätt, och att det i hög grad rör sig om en monolog istället för en dialog. Partierna pratar alltså snarare till sina väljare än med dem.

Användningen av Twitter och andra sociala medier har ännu inte nått särskilt långt inom den svenska partipolitiken, berättade Marie Grusell. Under valrörelsen fungerade Twitter främst för partiernas interna varumärkesbyggande, och så är det fortfarande. Göran Hägglund och Gudrun Schyman är bland det fåtal politiker som når ut bortom partigränsen och som tar del i det politiska samtalet. Det är tydligt att det krävs intresse, tid och vana för att bryta gamla mönster.

Marie Grusell CC BY SA 2.0 borasstad

Borås stad arbetar sedan flera år tillbaka med sociala medier för att öka medborgarnas närhet till politiken och för att skapa större delaktighet i det politiska arbetet. Det gäller både att öka öppenheten och allmänhetens insyn och att följa med i de diskussioner kring kommunens verksamheter som sker ute på på nätet.

Vi använder ett brett spektrum av medier, fastslog Anders Kihl, informatör för Borås stad. Sammanträdena i kommunfullmäktige streamas direkt och kan även ses i efterhand. Den kommunala informationen sprids på Facebook, Twitter, Youtube, Flickr och Bambuser, och vi samlar de förtroendevaldas blogg- och twitterflöden. Dessutom försöker vi fånga upp allt som sägs om Borås stad i sociala medier och göra det tillgängligt på vår webbplats.

Sommaren 2008 beslutade kommunstyrelsen i Malmö att satsa på e-demokrati genom att utveckla dialogen mellan medborgare och politiker över Internet. Det handlar bland annat om två kompletterande webbaserade verksamheter: Malmöinitiativet och Malmöpanelen.

Malmöinitiativet är ett diskussionsforum som gör det möjligt för malmöborna att presentera förslag som inte kräver beredning. Medborgarförslagen ges god exponering på Malmö stads webbplats, och detta kan både skapa opinion och leda fram till politiska åtgärder. Flera initiativ har fått stor uppmärksamhet i media och en del förslag har även genomförts.  Malmöpanelen är politikernas verktyg för att rådfråga malmöborna innan de fattar beslut i nämnderna. Här har man samlat 1600 deltagare från alla stadsdelar till ett mini-Malmö för att få ett så heltäckande underlag som möjligt.

Det som avgör är i vilken grad beslutsfattarna faktiskt vill lära av medborgarna, konstaterade Grethe Lindhe, projektledare för e-demokratisatsningen. Så här långt är det ganska få medborgarförslag som lyfts politiskt och Malmöinitiativet används sällan av de förtroendevalda. När det gäller Malmöpanelen, fanns det inledningsvis ett stort intresse bland politikerna, men det har avtagit efterhand.

Lars Höglund, professor i biblioteks- och informationsvetenskap på Högskolan i Borås, resonerade om sociala medier i Sverige med utgångspunkt i aktuella svenska och internationella undersökningar. Trots att Sverige är etta på tre globala it-index och 85% har tillgång till internet, känner hälften av befolkningen att de inte är delaktiga i det nya informationssamhället.

Jag känner mig kluven inför utvecklingen inom politik och medborgarinflytande, menade Lars Höglund. Det finns en digital klyfta som vi måste överbrygga, så att alla kan få lika möjligheter att delta. Idag finns det tecken på att klyftan krymper, eftersom utbildningsnivån inte spelar samma roll för unga som för äldre när det gäller förmågan att använda digitala medier. Men det är ändå svårt att säga hur det blir, eftersom motivation och intresse är avgörande för samhällsengagemanget.

Det finns mycket att vinna på att medborgarna knyts närmare politiken genom sociala medier. Men det är långt ifrån okomplicerat. En viktig fråga rör offentliganställdas möjligheter att använda sociala medier i arbetet och på fritiden. Just nu genomför Jan Nolin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap på Högskolan i Borås, en studie av svenska kommuners riktlinjer kring detta tillsammans med kollegan Mathias Klang.

Det sägs ibland att lagstiftningen inte hänger med den snabba utvecklingen, påpekade Mathias Klang. Men i grund och botten beror problemen på att tjänstemän och politiker inte riktigt vet vad de är ute efter. Och när frågorna är oklara, så är det lätt för juristerna att hitta oklarheter och hinder. För att kunna få bra riktlinjer för vad som är möjligt, är det därför viktigt att ha en genomtänkt vision och att kunna ställa tydliga och väl avgränsade frågor.

Jan Nolin CC BY SA 2.0 borasstad

Jan Nolin påpekade att det är avgörande att förstå hur mediautvecklingen skapar nya förutsättningar för politiskt arbete. När allt fler människor överger tv-tittandet och den passiva konsumtionen av kultur och nöje, uppstår helt andra möjligheter än tidigare att påverka. Han lyfte fram den amerikanske mediaforskaren Clay Shirky, som menar att att detta skapar ett ”kognitivt överskott” som kan spela en avgörande roll i beslutsfattandet. Det innebär i sin tur att politikerna kan dra nytta av befolkningens intresse och samlade intelligens samt att klyftan mellan beslutsfattare och medborgare sannolikt minskar.  

Jeff Howe, professor i journalistik vid Northeastern University i Boston, är en annan forskare som Jan Nolin lyfte fram. Han har lanserat begreppet crowdsourcing och menar att allmänhetens engagemang kan leda till bättre beslut och en större legitimitet för lösningar och åtgärder. Men verkligheten är ofta mer komplex än de teoretiska resonemangen.

Internet är fortfarande ett ungt medium, så det är svårt att bedöma de långsiktiga konsekvenserna, avslutade Jan Nolin. Vad händer till exempel med olika yrkesgrupper när allmänheten frivilligt bidrar med oavlönat arbete? Det är också viktigt att undersöka om det är risk för ett nytt slags elitsamhälle. Här finns det mycket att fundera på och att undersöka närmare, såväl för forskare som för beslutsfattare och allmänhet.